Jaha då var det dags igen, mitt psyke är så jäkla trasigt igen. Varför då? Jag har världens bästa flickvän, hon gör vad hon kan och jag älskar henne för det.
Anledningen till att mitt psyke är trasigt är på grund av att jag fick jobb, jag älskade det där stället och personerna där. Utom en person, min chef. Från dag 1 började han gnälla på mig, alltid på mig. ingen annan, alltid mig fast jag har mina diagnoser och inte är den snabbaste i universum. Detta visste aset så väl, ingen nåd från han. Till slut så brast det ju för mig, jag bröt ihop, rejält också. Dock lyckades jag se till att inte hamna i självskadecirkeln igen. 
När jag då kontaktade min siuskonsulent på arbetsförmedlingen så fick jag veta att min anställning var uppsagd (tack för det då jävla provanställningsskit!) den 27 förra månaden. Ja men vad bra då, förbannad, sårad och helt knäckt så lämnade jag mitt arbete. Nu sitter jag här hemma igen med tårar i halsen, känner mig värdelös för jag vet inte hur jag ska få in en inkomst över huvud taget längre. Arbetsmarknaden är inte en marknad längre, det är slaveri. Ren slavhandel för det är ju vad vi vanliga människor är för arbetsgivare idag: Slavar.
Just ja, en glad nyhet är väl att vi fått en kisse, lilla elsa, en söt och busig dam på ca 7 månader. helt underbar.
Tur att det finns lite saker som ger en leende i denna gråa värld.
/M

Jag hatar det här landet.  Jag gör verkligen det. Varför? Jag ska säga det, det är för att det här landets myndigheter kör över folk så det bara smäller om det.
Fick idag brev från If Metalls A-kassa om att jag kommer få 137 kronor om dagen, så i månaden är det 2,740 kronor.
Jag som är utbildad hästskötare/grävmaskinist, som tyvärr fick jobb i sex månader. Jäkla lögnare säger jag!
På If metalls kontor i fagersta säger dem 300 kronor om dagen! Oh Really? Nej! Det är ren och skär lögn!
Lita inte på myndigheterna i det här landet, dem försöker bara lura dig, utnyttja dig och sedan slänga bort dig som sopor.
Jag hatar det här landet och dess myndigheter. Man kan inte ens leva längre i det.
Jag har fått nog. Så äckligt jävla nog!

Hur ska man kunna leva i ett land man inte TILLÅTS LEVA I? Det går inte, det går helt enkelt INTE!
Lita inte på kommunal, lita inte på If metall eller någon annat fackligt. LITA INTE PÅ NÅGON AV DEM!

  
Hahahaha. Oh ja. Oh Ja! Vilka människor det finns. Satt på en sida för nån vecka sedan och letade efter socialt folk. helt otroligt nog dök det upp en som börja skälla på mig för att jag skriver i min blogg? WTF.
Och inte nog det med häver ur sig ett ord jag bara kunde garva åt. Emoslyna! Hahahahahaha.
Seriöst? Den människan måste ju ha ett så underbart liv. NOT!
Jag menar vilken normal människa läser ens blogg och sedan skäller ut en för det? XD
Sådana människor som lever på att försöka göra illa andra har ju absolut NOLL. ZERO. NOLL!
Hahaha patetiska människa. Du har inget att komma med här. Dra dig tillbaka till ditt lilla avskrädeshål du kom ifrån. Likt en kackerlacka mot en skosula krossar jag dig. Du har inget här och komma med ditt fjantiga skrivande!
För här har du en person som mår för äckligt jäkligt BRA! Woohooo!

M = Out!

Minnen, minnen djupt begravda i sinnet.
Jag lyssnade på en låt idag, en jag inte hört på ett tag.
Som en våg av känslor av saker och ting jag velat säga, göra och få ogjort.
Snärtade mig som en piska rätt in i hjärnan och hjärtat. Tårar på insidan av ögonen, gråter fast ingen kan se.

Tänk att musik kan få en att minnas så mycket, så mycket hemskt, så mycket underbart. Livet är nästan som en musikal om man tänker efter. Allt är inte lyckligt och färgglatt.
Våran värld är till stor del grå och trist, elände och död finns tyvärr överallt.
Dock har alla sina egna minnen och berättelser. Alla väljer själva hur man tolkar sina känslor när man väl upptäcker dem.
Förstår dock inte varför viss musik sätter igång så mycket minnen...

Som jag känner just nu vet jag faktiskt ingenting. Hur framtiden blir, hur mitt liv blir.
Jag vet dock att jag har kärlek, jag har min familj. jag har mina vänner...
Och med det i hjärtat har jag ett leende på mina läppar som inte försvinner i första taget!
/Mange.

Här tror man att folk är schyssta. 
FAN Vad Fel Man Kan Ha!

Jag fick åka med en som går i samma kurs som jag förra veckan, dock vart jag sjuk men han fick behålla 500 spänn som jag lovade honom. Inte nog med det jag har varit schysst och alltid gett han cigg när han frågat, jag har tillochmed låtit han åka med 3 gånger utan att ta betalt Och gett han ett ciggpaket!
Åkte med han till norberg där han släpper av mig. Därefter får jag ett sms om att han vill ha 200 imorgon! Vad i HELVETE? Förklaring: Han förlorar pengar på att åka till norberg!?! Han bor för i helvete i norberg!
Han fick 500 kr för två dagar förra veckan, mina 120 sista kronor idag och så kräver han 200 kronor till IMORGON?
Vad i hela helvete? Aldrig i mitt liv att jag har träffat på en mer girig människa! FUCK NO!
Då blir jag hemma från plugget. jag kan inget göra när jag inte har pengar.

/Mange

Ja det är just vad jag är.
Fruktansvärt sårad.
Hur fan kan någon göra såhär mot en annan person?
vara ihop med två stycken samtidigt?
Jaja det som har hänt har hänt.
Dock sitter jag här och gråter igen, lyssnar på musik och jag gråter.
Jag ser ingen ide att leva länge till så jag vet inte hur länge jag kommer orka.
Jag känner mig helt död på insidan.
Tårarna bara rinner, släcker nästan ciggen.
Här gav man allt för en person och hon återgäldar på detta vis.

Just nu känner jag för att bara kliva rakt ut i trafiken, eller hoppa framför tåget men det vore inte schysst mot folket som kör och så vidare...
Jag får se vad jag gör men som jag mår just nu stannar jag nog inte länge till.
Jag är trött på att bli sårad och förstörd.
Så min enda fråga är: Varför?

/Mange.

Jag kan inte låta bli att gråta. Mina tårar rinner här i min ensamhet.
Saknaden är stor men sorgen är större. Det gjorde fruktansvärt ont. Jag tror inte ens du vet hur ont...

Låten jag lyssnar på är W.A.S.P Hold on to my heart och tårarna bara rinner.
Jag är arg, sårad, ledsen och trasig åter igen.
Varför?
Allt pekar på att du var ihop med en samtidigt som mig... Tack för den. Svinigt värre.

Från djupet av mitt hjärta gav jag dig kärlek, jag fanns alltid där för dig.
Med hela min själ ville jag läka dig, hela dig. vara din.
Du slet ut mitt hjärta, lämnade mig med blödande sår och kastade bort det som försökt så mycket för dig.
Med tårar i ögonen föll jag på knä och med krossat hjärta försvann du ur mitt liv.

/Magnus

   Jaha...
Då vart man dumpad.
På grund av vad?
Ja hon flyttade hit i söndags, flyttade ut idag!
Hon var bortskämd med att ha familjen nära och det ledde till att hon dumpade mig. hon klarade inte av att bo 18 mil från familjen. Jag då? Någon aning om hur jag mår??? Hur jag känner?
Du krossade mitt hjärta. du sa att du älskade mig, att jag var ditt allt. Du ljög antagligen bara för mig. bara lekte med mig som så många andra gjort.
Men jag hoppas du är glad nu, förlora den du älskar (som du säger) och bo nära familjen.
Men jag kommer skita i det här nu.
Jag är trött på kärleken. jag är sårad, blöder, ledsen och förstörd.
Jag överväger stort att försvinna, det vore en sådan lättnad. att bara göra slut på precis alltihop.
Det blir nog inte så men det är så jag vill...
Adjö.

/Magnus N